FRAS II










Framtidens skogsskötsel i södra Sverige – Skogsskötsel för en grön omställning



FRAS (2018 - 2021) var ett samarbetsprojekt mellan de tre forskningsorganisationerna Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Linnéuniversitetet (LNU) och Skogforsk samt skogsnäringen i södra Sverige som dels genererat en mängd ny kunskap och stärkt kompetensen inom skogsskötselområdet men också fungerat som en viktig plattform där forskare och skogsnäring samlats kring angelägna skötselfrågor.


FRAS II (2023 - 2026) ska fortsätta att vidareutveckla skogsskötseln i södra Sverige och anpassa den till dagens och framtidens behov och förutsättningar. Målen med programmet är att hitta metoder för etablering och skötsel av heterogena skogar, anpassa skogsskötseln för ett förändrat klimat, både för virkesproduktion och andra ekosystemtjänster.

Forskningsprojektet kommer att stödjas av Västra Sveriges skogsvårdförbund med 25 000 kr/år, totalt 100 000 kr





Forskningsprojekten består av följande tre doktorandprojekt och tre postdoc-projekt.



  1. Anläggning och skötsel av blandskog med löv i barrdominerade skogar – Doktorand

Målet med projektet är att bidra med underlag till en effektiv beståndsanläggningskedja för en långsiktigt skött blandskog där de ingående träslagen kan utvecklas. Fokus kommer att ligga på blandningar av gran och björk i likåldriga bestånd. Även de långsiktiga effekterna på beståndsutvecklingen och ekonomin kommer också att studeras, samt studier på metoder för att få mindre vanliga lövträd att nå träddimensioner.


    2. Beståndsanläggningskedjan – Doktorand

Beståndsanläggningen består av flera moment som hitintills har studerats relativt isolerat från varandra. Målet med detta projekt är att öka förståelsen för vilka delar av kedjan som är kritiska för att lyckas med beståndsanläggningen och hur olika delar av kedjan kan anpassas för att forma skogen i enlighet med målbilden för skogsbruket. Genom bättre kunskap om åtgärdernas långsiktiga påverkan och hur de samverkar med varandra blir ett viktigt steg i att kunna förbättra och effektivisera beståndsanläggningen.


   3. Tidig upptäckt av risken för skador hos tall med hjälp av digitala verktyg – Doktorand

Generellt är svensk tall tålig mot torka men i en global utredning stod tallskogar för 40 % av alla dokumenterade fall av skogsdöd i Europa. Med skogsbrukets ökade intresse för tall är det angeläget att utveckla nya strategier och metoder för att tidigt upptäcka hoten mot tallskogar.  Syftet med projektet är därför att med hjälp av digitala verktyg ta fram vetenskapligt underlag för tidig upptäckt av minskad vitalitet som indikerar risken för skogsskador hos svensk tall.  


   4. Föryngringsmetoder för tall i södra Sverige – Postdoc

År 2021 såldes för första gången på länge fler tallplantor än granplantor i Sverige. För att bibehålla det ökade intresset för tall och möjligheten att etablera produktiva bestånd är det angeläget med fortsatta forskningsinsatser kring möjliga föryngringsmetoder på olika ståndorter. Syftet med projektet är att undersöka olika föryngringsmetoder för tallskog och jämföra dessa metoder över tid fram till första röjning. Aspekter på ekonomi, ekologi och skadegörare kommer att beaktas.


   5. Anpassad beståndsskötsel för flera mål – Postdoc

Samhällets förväntningar på skogen ökar, vilket inte minst tydliggörs i den intensiva debatt om skog och skogsbruk som nu pågår. Skogen ska inte bara bidra med produktion av förnyelsebara råvaror, utan också säkerställa en hög biologisk mångfald och höga upplevelsevärden för människor. Syftet med detta projekt är att öka kunskapen om hur man både kan bruka och bevara skogen genom anpassad beståndsskötsel och visa på vilka möjligheter och avväganden som måste göras för att uppfylla lika målbilder.


   6. Framtidens skogskötselplaner – Postdoc

Nyligen genomförda studier pekar på behovet av att nyttja skogsbruksplanen även som en yta för kommunikation mellan den skogliga aktören och skogsägaren. Önskemål finns om en mer interaktiv skogsbruksplan där flera skötselalternativ för respektive område eller bestånd presenteras. Ett annat viktigt behov handlar om effektiv ajourhållning av skogstillståndet, även efter utförda åtgärder. Syftet med studien är att undersöka möjligheter till löpande uppdatering utifrån skogsägarens egen registrering av relevanta observationer, utförda/planerade åtgärder och externa data.





Önskar ni läsa mer om projektet kan ni göra det på hemsidan för FRAS 2


FRAS II – Framtidens skogsskötsel i södra Sverige II | Externwebben (slu.se)


Projekt: Framtidens skogsskötsel i södra Sverige (FRAS II) | lnu.se




 




Skogsskötsel i södra Sverige
- Slutrapport från FRAS-programmet 2017-2022


Forskningsprogrammet FRAS, Framtidens skogsskötsel i södra Sverige, går mot mål efter att ha
varit verksamt sedan hösten 2017. Tre av de sex antagna doktoranderna har framgångsrikt försvarat sina avhandlingar. En disputerar under hösten 2022 och två av doktoranderna kommer att lägga fram sina avhandlingar under våren 2023. I den här slutrapporten presenterar de några exempel från sina doktorandarbeten. Forskningen inom varje doktorandprojekt har dock varit bredare än så, och många resultat har kommunicerats både vetenskapligt och populärt i andra fora. I slutet av rapporten finns en sammanställning av den publicering och annan kommunikation som har genererats i programmet. Artiklarna i rapporten har granskats av handledare och programledningen.


FRAS är ett unikt forskningsprogram genom det nära samarbetet mellan Sveriges lantbruksuniversitet, Linnéuniversitetet och Skogforsk. Alla organisationer har haft två doktorander var knutna till sig, men handledarskapet har fördelats mellan organisationerna. Det har bidragit till att stärka forskningssamarbetet i södra Sverige, och inte minst de kontakter och nätverk som doktoranderna har fått del i. FRAS har också haft en tät samverkan med skogssektorn i södra Sverige, både genom att företag och stiftelser har bidragit till finansieringen och att de löpande har tagit del av forskningen.


Medfinansiärer i FRAS-projektet: Södra Skogsägarnas Stiftelse för Forskning Utveckling och Utbildning, Stiftelsen Skogssäll skapet, Sveaskog Förvaltnings AB, Stiftelsen Seydlitz MP bolagen, Rappe- von Schmiterlöwska Stiftelsen, Vida AB, Prästlönetillgångar i Växjö stift, Häradsmarken AB, Linköpings Stift Prästlönetillgångar, Boxholms Skogar AB, Prästlönetillgångarna i Skara stift, Göteborgs Stifts Prästlönetillgångar, Västra Sveriges Skogsvårdsförbund samt Lunds Stifts Prästlönetillgångar.



Vi riktar också ett särskilt tack till Seydlitz MP bolagen och Västra Sveriges Skogsvårdsförbund som har hjälpt till att finansiera denna slutrapport.



Alnarp, Växjö och Ekebo augusti 2022


Karin Hjelm, Inst. för sydsvensk skogsvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet
Erika Olofsson, Inst. för skog och träteknik, Linnéuniversitetet
Mattias Berglund, Skogforsk


Önskar ni läsa rapporten i helhet hittar ni den på;


rapport-skog-2022-5-johansson-hjelm-berglund-final-web.pdf (slu.se)